Och som det strålar från ditt hjärta, som en motorväg av ljus
På något konstigt sätt så är jag fortfarande beroende utav dig. Inte alls på samma sätt som förr, men jag känner mig aldrig helt hel utan dig, och det är faktiskt sant. För visst kan man vara beroende av en person i små doser? Och visst måste de vara ett tecken på att känslor fortfarande finns kvar, och att det jag kände var äkta? För vid vissa tillfällen så kommer smärtan ifatt mig, men varför gör den de? Har det något att göra med att jag fortfarande är beroende utav dig? Och att känslorna faktiskt lever kvar? |
Kommentarer
Trackback