När ångest inte längre är något man har, utan något man är.

Kan inte ta mig samman, är frustrerad och förbannad, bitter för ofta,
Empatin är för låg och det kostar, kostar vänner och familj och det
är något jag i mina sämre stunder skiter i.. Vill revidera hela mitt liv,
är alltid negativ, kan aldrig se nåt positivt, försöker förändra mig men
lyckas aldrig. Ser ingen jävla framtid.


Kommentarer

Kommentera här:

Namn:
Kommer du tillbaka?

E-postadress: (pu)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0